Startsidan | Meny | Festvåning | Konferens | Evenemang | Båtuthyrning | Minigolf | Om oss | Kontakta oss
OM BROSTUGAN
| Gustav III byggde bron mellan Kärsön och
Drottningholm 1787. Den har sedan byggts om under Oscar I:s tid och på
1920- och 1970-talen. Vid den senaste ombyggnaden, 1971- 1973 breddades samtidigt
vägen. I samband med breddningen flyttades Brostugan från sin plats vid
bron till sitt nuvarande läge en bit söderut. Huset lyftes upp på rullar
och spelades sedan över till den nya källarlösa grunden med hjälp av en
lastbilsvinch och vajer, ett arbete som tog en vecka. Ryktet sade att
man serverade gästerna medan huset flyttades men de var väl att ta i.
Skorstenarna måste av begripliga skäl rivas för att kunna lyfta huset. I
den gamla grunden fanns en källare med värmepanna, koksrum och
källarutrymmen där läskedryck m.m. förvarades. Den ersattes med ett
utehus på den nya tomten. Landskapsarkitekt Walter Bauer utformade markområdet kring Brostugan. Huset konstaterades då vara ett 1700-talshus. Man bedömer att det är den brostuga som byggdes i samband med brobygget på 1780-talet. Verandapelarna har visat sig vara identiska med de pelare som en gång fanns i Rikssalen på Stockholms slott. Hjalmar Söderberg Brostugan tjänstgjorde på sin gamla plats fram till 1931 som bostad åt brovakten, vars uppgift var att öppna bron och ta upp broavgiften av de passerande. Den övre våningen uthyrdes till sommargäster och en av de berömda hyresgästerna var Hjalmar Söderberg. Servering Brostugan renoverades 1932 av arkitekt Ivar Tengbom. Samma år öppnades en servering som då var utomhus sommartid. Tre generationer i samma familj har arrenderat serveringen fram till 1990. Sedan 2006 drivs Brostugan i ny regi. Idag har vi 240 sittplatser utomhus och 110 platser inomhus, fördelade på 35 platser på övervåningen och 75 platser på nedre. Del av världsarvet Drottningholms slott med omgivande miljö är sedan 1991 upptaget på Unesco World Heritage List, vilket innebär att det även internationellt är klassat som mycket värdefullt från kulturhistorisk synpunkt. Det utgör en del av världsarvet. Unescos konvention om skydd för världens kultur- och naturarv tillkom 1972. |
Källa: Statens fastighetsverk |
|
|
||
|
||